Kollektivtrafiksverige går bättre än budget
Kollektivtrafiksverige går betydligt bättre än budgeterat. Sammantaget prognosticerar regionerna ett resultat för kollektivtrafiken som är ungefär 200 miljoner bättre än budget. Prognoserna är gjorda vid lite olika tidpunkter, men de flesta är gjorda efter de första åtta månaderna.
Det är i huvudsak två regioner som står för större delen av de positiva resultaten. Region Skåne har presenterat en prognos på ett resultat som är 430 miljoner kronor bättre än budget och i Västra Götaland är Västtrafiks prognos ett plus på 300 miljoner kronor mot budget.
För Skånes del kommer hälften av det prognosticerade överskottet från högre intäkter, framför allt handlar det om högre biljettintäkter. Den andra halvan av det prognosticerade överskottet beror på lägre kostnader, framför allt handlar det om att index, trafikkostnader och resandeincitament beräknas bli lägre än budgeterat.
När det gäller Västra Götaland är det verksamheten i bolaget Västtrafik som redovisas. Bolaget får ju en fast summa från regionen varje månad, så regionens redovisning ger inte en bra bild av hur kollektivtrafiken går ekonomiskt. Västtrafik lägger en prognos på ett resultat som är 300 miljoner kronor bättre än budget. Det som bidrar mest till detta, 111 miljoner kronor, är lägre index än budgeterat, medan ökade biljettintäkter står för 30 miljoner kronor.
Samtidigt finns det regioner som Dalarna, Uppsala och Stockholm som presenterar prognoser som är över 100 miljoner kronor sämre än budget. Dalarna är på väg mot det största underskottet och den senaste prognosen pekar mot ett underskott på 116 miljoner kronor, vilket ändå är något bättre än i delårsrapporten. De negativa avvikelserna finns både för intäkter och kostnader.
För Region Uppsala är det däremot framför allt intäkterna som avviker mot budget. I prognosen räknar man med att biljettintäkterna kommer att vara omkring 120 miljoner kronor under budget. Det betyder att man bara uppnår 87 procent av den budgeterade intäkten. Fram till och med september är biljettintäkterna till och med lägre än föregående år. Samtidigt redovisas en ökning av resandet i busstrafiken i regionen med 11 procent. Någon statistik för resandet med tåg redovisas dock inte. Även trafikkostnaderna ligger över budget och det är då tågtrafiken som kostar mer, då det är nödavtal både på trafiken med SL:s pendeltåg och Mälartåg. Minskade kostnader för bland annat projekt gör att prognosen för helåret landar på minus 115 miljoner kronor.
Även Region Stockholm uppvisar ett underskott mot budget på över 100 miljoner kronor. Då har man dessutom lagt en underskottsbudget redan från början. Budgeten var på –254 miljoner kronor och nu är prognosen att det blir ytterligare 111 miljoner i underskott, totalt alltså ett underskott för kollektivtrafiken på 365 miljoner kronor.
Det är tydligt att det har funnits stora skillnader i antaganden om kostnadsnivån för 2024. Många regioner redovisar positiva effekter tack vare lägre utveckling av index, medan andra redovisar ett negativt utfall på grund av högre trafikkostnader än budgeterat.
Det bör betonas att denna typ av jämförelser är svåra att göra och det är till exempel så att i vissa regioner är sjukresor med i det resultat som redovisas, medan det från andra regioner är prognosen från det bolag som upphandlar trafiken som redovisas. Det är också i regel resultat från respektive region som presenteras. För de län där delar av trafiken finansieras direkt av kommuner, till exempel Norrbotten, är den ekonomin inte med, men för Region Västernorrland redovisas prognosen för förändringen av kommunernas bidrag till DinTur, det kommunalförbund som utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län.
Sammantaget ger det en bild av ett Kollektivtrafiksverige med väldigt olika ekonomiskt utgångsläge inför 2025.
Det är inte helt lätt att jämföra ekonomin mellan kollektivtrafiken i olika delar av landet med olika organisation. Upptäcker du något som blivit fel eller har någon annan synpunkt – hör av dig!
Spännande rapport om infrastrukturproblem i Mälardalen
MTR har tagit fram en spännande rapport om var de stora infrastrukturproblemen uppstår på de sträckor i Mälardalen där bolaget körde trafik på uppdrag av Mälardalstrafik. Rapporten analyserar järnvägsanläggningen och har identifierat vilka delar som står för de sammantaget största förseningarna per län på en relativt detaljerad nivå. Bland annat har man identifierat att en hastighetsnedsättning vid Knivsta som kanske inte setts som ett så stort problem för enskilda tåg, har stor påverkan på systemet.
“Det ligger även en hastighetsnedsättning till 40 km/h söderut vid Knivsta som gör det nästintill omöjligt att vara punktlig under rusning.”
I rapporten presenterar MTR också ett antal utvecklingsförslag för bättre tågtrafik. Ett exempel är att de föreslår att trafikpåverkan av hastighetsnedsättningar ska bedömas utifrån påverkan på helheten, och inte bara på enskilda tåg.
Rapporten är självklart intressant för trafikbeställare, infrastrukturförvaltare och trafikföretag i Mälardalen, men arbetssättet borde kunna vara intressant för hela landet. Det finns också en ordlista med en hel del järnvägsbegrepp som kan vara bra för den som vill förstå rapporten utan att vara järnvägsexpert.
För transparensens skull vill jag upplysa om att jag har haft ett mindre uppdrag åt MTR i samband med framtagandet av rapporten
🚆 Ladda ner rapporten här: Mälardalsregionen – Åtgärder för bättre tågtrafik
Jag som skriver Uppspårat – om kollektivtrafik och infrastruktur heter Johan Örjes och har en bakgrund som regionråd med ansvar för kollektivtrafik och infrastruktur i Region Uppsala. Idag arbetar jag med inspiration, utbildning och rådgivning kring kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor.
Besök gärna min webbplats: orjes.se
Kontakt:
E-post: johan.orjes@orjes.se Telefon: 070-611 52 51