Nya EU-krav på svenska städer
Europaparlamentet har nu tagit det slutliga beslutet om en ny uppdaterad förordning för det transeuropeiska transportnätet, eller TEN-T som det kallas. Mycket känns igen från den tidigare regleringen från 2013, men det finns också många förändringar.
Den nya förordningen innebär stora förändringar för Sverige och kommer att direkt påverka 18 städer i Sverige som nu kommer att få krav på sig kring infrastruktur och transportplanering direkt från EU.
Det sker en kraftig utvidgning av TEN-T-nätet i Sverige när den europeiska transportkorridoren expanderar till Narvik och när Oslo kopplas ihop också med Stockholm.
Omfattar alla transportslag
Det transeuropeiska transportnätet omfattar alla transportslag: järnväg, sjöfart, väg och flyg. Det omfattar både persontransporter och godstransporter.
Förordningen ställer också krav på att det till exempel ska finnas godsterminaler där gods kan lastas om mellan olika transportslag. Kraven i förordningen är omfattande och ibland väldigt specifika. Några exempel är krav på hur många godståg det minst ska vara möjligt att köra på utpekade järnvägssträckor och hur länge ett godståg maximalt ska behöva vänta när det korsar gränsen mellan två länder. När det gäller vägtrafiken finns krav på hur långt det får vara mellan rastplatser och när det gäller flyg att det ska vara möjligt att resa med tåg, tunnelbana eller spårväg till större flygplatser.
Den nya TEN-T-kartan
Nytt är att stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet nu sträcker sig ända till Narvik. Tidigare tog det stopp i Stockholm och Örebro (Hallsberg), men nu går korridoren vidare upp till Luleå och sedan till Narvik i Norge och Uleåborg i Finland. En annan viktig del är att kopplingen Stockholm–Oslo också har lagts till, genom förlängning från Örebro/Hallsberg till Oslo.
Sverige påverkas också av utvidgningen av stomnätskorridoren Nordsjön–Östersjön inom Finland. Den förlängs nu upp genom Finland till Luleå via Uleåborg.
Tre tidshorisonter
Det gemensamma transportsystemet har tre nivåer och tre tidshorisonter. Stomnätet och det utvidgade stomnätet är de viktigaste delarna. De ska byggas ut först, eftersom de hjälper mest för att nå EU:s mål med transportnätet. Det övergripande nätet är allt som finns och planeras inom Europas transportnät. Det inkluderar alla vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och så vidare av betydelse.
Som ett exempel kan nämnas att flygplatser som Arlanda och Landvetter är en del av stomnätet, medan flygplatserna Bromma och Vilhelmina är del av det övergripande nätet.
EU:s transportnät ska byggas ut i tre steg, där det mellersta steget är nytt i och med denna förordning.
Stomnätet ska vara klart senast 31 december 2030.
Utvidgat stomnät ska vara klart senast 31 december 2040.
Övergripande nät ska vara klart senast 31 december 2050.
Kriget mot Ukraina har påverkat
Det ryska anfallskriget mot Ukraina har också påverkat utformningen av korridorerna, genom att tre korridorer har utvidgats till Ukraina och Moldavien. Däremot är det inte längre aktuellt att förlänga korridorerna till Ryssland och Belarus.
Det slås också fast att alla nya järnvägar ska byggas med europeisk standardspårvidd 1435 mm.
Nya urbana knutpunkter
Den nya TEN-T-förordningen innebär också en kraftig utökning av antalet så kallade urbana knutpunkter i Europa. En urban knutpunkt, eller urban nod, är ett stadsområde där olika delar av det transeuropeiska transportnätverket är sammankopplade. Här ingår platser som hamnar, flygplatser, järnvägsstationer, bussterminaler och andra ställen där människor och varor transporteras. Dessa platser är anslutna till varandra och till den infrastruktur som används för regional och lokal trafik, inklusive för cyklister och gångtrafikanter. För att bli en urban knutpunkt ska staden ha minst 100 000 invånare.
Det ställs också särskilda krav på de urbana knutpunkterna. För varje urban knutpunkt ska det senast 31 december 2027 tas fram en plan för hållbar rörlighet i städer (SUMP, Sustainable Urban Mobility Plan). Exakt vem som ska ta fram dessa planer och hur det ska göras framgår inte av förordningen, utan det behöver utformas av varje land.
I varje urban knutpunkt ska det finnas snabbladdningsstationer för bland annat distributionslastbilar och lastbilar som används för fjärrtransporter och vätgasdrivna fordon ska kunna tanka vätgas.
I och med den nya TEN-T-förordningen har Sverige följande urbana knutpunkter:
ERTMS utmaning för Sverige
En stor utmaning för Sverige blir införandet av ett nytt gemensamt signalsystem för järnväg i Europa, ERTMS, European Rail Traffic Management System.
Medlemsländerna ska säkerställa att ERTMS finns i hela stomnätet senast 2030 och i det utvidgade stomnätet senast 2040. I det övergripande nätet ska ERTMS finnas senast 2050.
Trafikverket fick betydligt mindre anslag än vad det bedömt som nödvändigt för en ERTMS-utbyggnad i regeringens senaste infrastrukturbeslut för perioden 2022–2033. I sitt inriktningsunderlag för perioden 2026–2037 skriver Trafikverket: “För att säkra järnvägens funktion i början av 2040-talet bedöms att de totala satsningarna för signalsystemet ERTMS behöver vara betydligt högre än i gällande plan.”
Med nuvarande takt på investeringar för ERTMS är risken att det inte är helt infört i Sverige förrän på 2070-talet, berättade Christian Löf, ansvarig för uppgraderingen på Trafikverket, på Elmia Nordic Rail i höstas.
Jag som skriver Uppspårat – om kollektivtrafik och infrastruktur heter Johan Örjes och har en bakgrund som regionråd med ansvar för kollektivtrafik och infrastruktur i Region Uppsala. Idag arbetar jag med inspiration, utbildning och rådgivning kring kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor.
Besök gärna min webbplats: orjes.se
Kontakt:
E-post: johan.orjes@orjes.se Telefon:070-611 52 51