Ska norrbottningar betala mer för månadskortet än stockholmare?
Är det rättvist att månadskort för hela Norrbotten kostar lika mycket som ett månadskort för hela Gotland? Den frågan kan man ställa sig efter att ha läst det förslag till landsbygdsprogram som ska behandlas på Centerpartiets stämma.
I förslaget till program Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder skriver Centerpartiets partistyrelse: ”När det kommer till kollektivtrafiken är skillnaden mellan olika delar av landet enorma. Priserna för ett månadskort varierar från cirka 800 till över 2 700 kronor. Och dyrast är det i utpräglade landsbygdsregioner. Det är orättvist.”
Länskort dyrast i Norrbotten
Det stämmer att det är stora skillnader när det gäller priser på periodbiljetter. En 30-dagarsbiljett för Norrbottens län som gäller också på Norrtåg och all lokaltrafik kostar över 3 000 kronor, en månadsbiljett som gäller i hela Gotlands län kostar bara 750 kronor. Men det är klart att det finns andra skillnader mellan länen som möjligen kan ha betydelse. Gotlands area 3 183 kvadratkilometer, Norrbottens län omfattar 98 911 kvadratkilometer – mer än 30 gånger Gotlands area.
Det är inte självklart att det är mest rättvist att det ska kosta lika mycket att resa i hela Gotlands län som i hela Norrbottens län. Flera av de län som har höga priser på månadskorten är också stora till ytan. Efter Norrbotten så är det Västerbotten och Västra Götaland som har de högsta priserna på månadsbiljetter som gäller i hela länet. Relativt små län som till exempel Södermanland, Västmanland och Blekinge län ligger också lägre i månadskortspris.
Billigt i Umeå, dyrt i Västerbotten
Det finns också en annan faktor som påverkar och det är vilken struktur länen valt för prissättning av sina biljetter. Två av de län som ligger allra lägst på månadsbiljett för hela länet, Stockholms län och Uppsala län, har bara ett pris för hela länet när det gäller månadsbiljetter. Alla andra län har flera zoner och ibland också särskilda stadsbusspriser på månadsbiljetter. Denna uppdelning gör att biljetterna som omfattar hela länet blir dyrare för att biljetterna som omfattar ett mindre område ska kunna vara billigare.
Att ett länskort i Västerbotten kostar 1 970 kronor, medan ett stadsbusskort i Umeå kostar 550 kronor är något som västerbottningarna själva valt och själva kan ändra på.
Västerbottens län har till exempel det näst högsta priset för en 30-dagars biljett som gäller i hela länet, men landets näst billigaste pris för en månadsbiljett som gäller i den största tätorten i länet, Umeå. Att ett länskort i Västerbotten kostar 1 970 kronor, medan ett stadsbusskort i Umeå kostar 550 kronor är något som västerbottningarna själva valt och själva kan ändra på.
Stockholmarna betalar mest via skatten
Det finns en annan faktor som också kan vara väsentlig för skillnader i biljettpriser. Det är relativt stor skillnad på vad kommuner och regioner i olika län lägger in i skattesubventioner av kollektivtrafiken. Allra mest per person betalar stockholmarna. Sista året före pandemin, 2019, motsvarade den regionala subventionen av Stockholms läns kollektivtrafik nästan 4 000 kronor per person. Lägst subvention har man på Gotland, men sedan är det Norrbottens län med 1 369 kronor per invånare som lägger in minst.
Likväl som kan undra om det är rättvist att det i vissa län är betydligt dyrare att köpa ett länskort, kan man tycka att det är orättvist att invånarna i storstadslänen behöver lägga betydligt mer på att subventionera kollektivtrafiken i sina län. Det är dock inte troligt att just den orättvisan kommer med i Centerpartiets landsbygdspolitiska program.
Det finns mycket annat som kan påverka priset på en månadsbiljett i kollektivtrafiken. Hur man valt att organisera kollektivtrafiken i länet, vilka rabatter som erbjuds och vilka priser man tar för enkelbiljetter är några exempel. Detta kan också påverka hur finansiering från region och kommun redovisas och vad den omfattar. Man behöver också fundera över att verkligheten ser väldigt olika ut i olika delar av landet och det är långt ifrån säkert att det ens är önskvärt att priserna ska vara lika.
Samtidigt är det viktigt att diskutera kollektivtrafikens priser – men då ska man också ha med sig att det som i grunden avgör är lokala beslut i varje län och att det handlar om avväganden inte minst när det gäller om det ska finnas flera zoner och hur mycket som skattebetalarna ska gå in med. Norrbottningarna betalar idag ungefär tre gånger så mycket för ett månadskort i kollektivtrafiken jämfört med stockholmarna, men de lägger också in väsentligt mindre finansiering från kommun och region och den som reser i Luleå stadstrafik betalar betydligt mindre per månad än den som bara reser inom tullarna i Stockholm.
Det är lätt att det smyger sig in fel i denna typ av sammanställningar. Hittar du något så tveka inte att höra av dig till johan.orjes@orjes.se .
Tack för att du läser Uppspårat – om kollektivtrafik och infrastruktur! Prenumerera för att få nyhetsbrevet direkt i din inkorg.
Jag som skriver Uppspårat – om kollektivtrafik och infrastruktur heter Johan Örjes och har en bakgrund som regionråd med ansvar för kollektivtrafik och infrastruktur i Region Uppsala. Idag arbetar jag med inspiration, utbildning och rådgivning kring kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor. Kontakt: Webbplats: www.orjes.se E-post: johan.orjes@orjes.se Telefon:070-611 52 51