Tågtrafiken minskade 2023
Utbudet av persontrafik har ökat kraftigt i Sverige de senaste 20 åren, och det har antalet resenärerna också. Det går inte att blunda för att en anledning till att svensk järnväg har stora problem idag, är de senaste decenniernas enorma framgångar för järnvägsresandet.
När år 2023 summeras står det dock klart att jämfört med 2022 minskade järnvägstrafiken mätt som utförd trafik, antal resenärer och mängden gods. Mätt i personkilometer fortsatte dock återhämtningen efter pandemin.
Bara sedan 2005 har tågtrafiken i Sverige, mätt som antalet tågkilometer, ökat med ungefär 30 procent. Den totala längden på järnvägen har inte ökat, däremot har det skett en viss utbyggnad; mängden dubbel- och flerspår har ökat med ungefär 15 procent.
Det är persontrafiken som står för hela ökningen av antalet tågkilometer. Sedan 2005 har antalet tågkilometer persontrafik ökat med motsvarande nästan 45 000 ytterligare tågkilometer.
Mer gods på färre tågkilometer
Godstrafiken har däremot minskat i antal körda tågkilometer, med drygt 15 procent. Under 2023 kördes totalt nästan 37 000 tågkilometer godståg, det vill säga mindre än den ökning som skett av persontrafiken sedan 2005.
Att godstransporterna minskat i tågkilometer betyder inte att godset på svensk järnväg har minskat. Rekordåret 2021 transporterades hela 73 miljoner ton gods på svensk järnväg. De två senaste åren har dock mängden åter sjunkit och landade på 68 miljoner ton 2023. Det verkar ändå som om det fraktas mer gods på svensk järnväg 2023 än 2005, 68 miljoner ton jämfört med 63 miljoner. Det är en redovisad ökning med nästan åtta procent. När det gäller godstransporter har det dock skett flera förändringar av statistiken som försvårar jämförelser.
Fördubblat tågresande sedan 1990
För persontransporter är den långsiktiga utvecklingen tydlig. Allt fler människor reser med järnväg. Detta efter att resandet minskat under bilismexplosionen från 1950-talet. Mellan 1950 och 1970 minskade resandet mätt som personkilometer med ungefär 30 procent. Men från 1990 och framåt har utvecklingen gått betydligt bättre, även om resandet under 2023 inte riktigt hämtat sig efter nedgången under covid-19-pandemin.
Mätt som personkilometer har resandet med järnväg mer än fördubblats sedan 1990. Denna ökning är fördelad mellan olika typer av trafik. Fjärrtrafiken – ungefär det som en gång var Statens Järnvägar – har ökat med 37 procent sedan 1990. Den regionala trafiken har ökat med 230 procent.
Detta är alltså om man mäter i antalet tågkilometer. Om man istället ser till antalet resor så sker omkring 90 procent av alla resor med trafik som är beställd av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Totalt gjordes nästan 244 miljoner järnvägsresor under 2023, ungefär 21 miljoner färre än rekordåret 2019.
Lite om effektivitet
Ska man diskutera effektivitet i svensk järnväg (se till exempel Godstågen nyttjar järnvägen mest effektivt) behöver man först fundera över vad effektivitet är. Det som är en lämplig definition av effektivitet för ett företag som transporterar gods, behöver inte vara en lämplig definition för en organisation som har ansvar för att bygga ett kollektivtrafiksystem.
För en regional kollektivtrafikmyndighet skulle effektivitet kunna definieras med att uppnå de mål som finns uppsatta med så låg resursanvändning som möjligt. Här behöver man ha med sig att de mål som ska uppnås är många och inte sällan innehåller naturliga konflikter. Om man tror att effektivitet är att frakta så många passagerare som möjligt så billigt som möjligt så hamnar man alltså fel. Det kan till och med vara så att en strategi som resulterar i många, men korta, resor i tätort kan vara extremt ineffektiv om det ersätter gång och cykel.
Trots en mycket kraftig utökning av utbudet av persontågtrafik i form av tågkilometer, så verkar det inte skett någon minskning av antalet passagerare per tågkilometer. Man skulle kunna förvänta sig en något minskad marginalnytta av varje ytterligare kilometer järnvägstrafik som erbjuds resenärerna, men någon sådan effekt syns inte. Däremot blev det en mycket tydlig minskning när pandemin och pandemirestriktionerna sl till. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna hade då ett tydligt krav på sig att upprätthålla trafiken under pandemin, även om resandet minskade mycket kraftigt.
Tack för att du läser Uppspårat – om kollektivtrafik och infrastruktur! Prenumerera för att få nyhetsbrevet direkt i din inkorg.
All statistik bör tolkas med försiktighet, och det finns många potentiella felkällor. Detta gäller särskilt för jämförelser över tid. Om du upptäcker något du tycker verkar vara fel, mejla johan.orjes@orjes.se
Jag som skriver Uppspårat – om kollektivtrafik och infrastruktur heter Johan Örjes och har en bakgrund som regionråd med ansvar för kollektivtrafik och infrastruktur i Region Uppsala. Idag arbetar jag med inspiration, utbildning och rådgivning kring kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor.
Besök gärna min webbplats: orjes.se
Kontakt:
E-post: johan.orjes@orjes.se Telefon:070-611 52 51