Länsplanerna: Störst ökning till Norrbotten, lägst till Kalmar
När regeringen nu har presenterat uppdraget till Trafikverket och landets regioner att ta fram förslag till nationell plan för transportinfrastruktur och länsplaner för 2026 –2037 är det tydligt att det sker en minskning av den andel som går till den regionala transportinfrastrukturen.
Därmed fortsätter andelen som går till att utveckla framför allt det regionala vägnätet att minska. Vid beslutet 2010 var länsplanernas andel nästan åtta procent, i regeringens uppdrag inför beslutet 2026 har andelen sjunkit till 5,2 procent.
Dessa 5,2 procent motsvarar ungefär 60,6 miljarder kronor under 12 år. Räknat i kronor blir det naturligtvis en stor uppräkning också av anslagen till länsplanerna jämfört med förra planen, men till stor del beror detta på uppräkning för kostnadsutvecklingen.
Regeringen passar dock också på att göra en smygbesparing på länsplanerna. I den förra planen fanns det möjlighet för objekt i länsplanerna att få sammanlagt en miljard för cykelinvesteringar och 1,25 miljarder för trafiksäkerhetsinvesteringar från nationell plan. Den möjligheten tas nu bort, vilket ytterligare försämrar möjligheten att till exempel bygga mötesseparerade vägar. Utöver detta är det sedan tidigare klart att det inte blir några ytterligare stadsmiljöavtal, som också bidragit till att utveckla den lokala och regionala transportinfrastrukturen. Samtidigt har ett mindre stöd till icke statliga flygplatser flyttats från länsplanerna in i den nationella planen.
Sammantaget gör detta att det är tveksamt om det överhuvudtaget blir mer resurser till lokal och regional infrastruktur än vad som motsvaras av kostnadsökningarna, trots en kraftig utökning av infrastrukturbudgeten som helhet.
14 miljarder till Stockholms län
När det gäller den preliminära fördelningen av länsplanepengar är det naturligtvis de stora regionerna som får mest i kronor räknat. Drygt 14 miljarder kronor går till Stockholms län, drygt 10 miljarder till Västra Götaland och nästan 7,5 miljarder till Skåne. Minst går till Gotland 343 miljoner kronor och därefter till Jämtlands län och Blekinge som båda får drygt 820 miljoner kronor.
Störst ökning till Norrbotten, minst till Kalmar
De län som får den största ökningen av anslagen är Norrbotten, som i löpande priser får nästan 70 procent mer än för planperioden 2022–2033. Det är mer än dubbelt så stor ökning som det län som får den lägsta procentuella ökning, Kalmar. Deras länsplan utökas med mindre än 30 procent. Dalarna, Gotland och Uppsala är andra län som får förhållandevis låga uppräkningar.
Inga medel till urbana knutpunkter
Inte heller i detta dokument berör regeringen frågan om de nya urbana knutpunkter som Sverige fått enligt den nya TEN-T-förordningen. Det innebär utökade krav för alla städer med mer än 100 000 invånare (Läs mer i Uppspårat från april 2024 Nya EU-krav på svenska städer ).
Eftersom stadsmiljöavtalen samtidigt avvecklas innebär det att det inte finns några medel som är särskilt anpassade för utveckling av de urbana knutpunkterna.
Näringslivspott också till vägar?
Sedan tidigare finns det en pott avsatt i nationell plan för järnvägsåtgärder i dialog med näringslivet. Det handlar om mindre åtgärder som kan ha betydelse för näringslivet.
Regeringen anser att en sådan pott bör finnas också i fortsättningen och vill att Trafikverket ska överväga om det också ska vara möjligt att använda potten till väginvesteringar. Dock har man begränsat sig till “det statliga stamvägnätet”, det vill säga de större vägarna som ingår i nationell plan och inte i de olika länsplanerna.
Regionen beslutar om länsplaner
Länsplanerna för regional transportinfrastruktur tas fram för varje län. Medlen är statliga, men det är regionerna som beslutar om vilka ny- och ombyggnader som ska ske av den regionala infrastrukturen. I praktiken handlar det framför allt om statliga vägar, men det kan också ske medfinansiering av kommunal infrastruktur.
De största vägarna omfattas inte av länsplanerna, utan ligger i den nationella planen som beslutas av regeringen. Det samma gäller till allra största delen järnvägsinvesteringar. Alla drift och underhåll finansieras genom den nationella planen.
Förutom att finansiera den regionala transportinfrastrukturen medfinansierar länsplanerna också åtgärder i nationell plan (se 3,2 miljarder från länsplaner till nationell plan).
Regeringen har nu gett regionerna i uppdrag att ta fram länsplaner. Dessa ska vara beslutade och inskickade till regeringen senast den 20 januari 2026. Regeringen kommer sedan att fatta beslut om nationell plan och slutligt fastställa de ekonomiska ramarna för länsplanerna. Sedan ska regionerna senast i oktober 2026 fastställa länsplanerna.
Jag som skriver Uppspårat – om kollektivtrafik och infrastruktur heter Johan Örjes och har en bakgrund som regionråd med ansvar för kollektivtrafik och infrastruktur i Region Uppsala. Idag arbetar jag med inspiration, utbildning och rådgivning kring kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor.
Besök gärna min webbplats: orjes.se
Kontakt:
E-post: johan.orjes@orjes.se Telefon:070-611 52 51